Rödhalsade larvspinnare och andra färgglada vänner

Efter att hela vintern och våren ha sysslat och pysslat i trädgården och inomhus i stort sett på tumis känns det härligt att ta emot den flodvåg av besökare som alltid hittar till oss under sommaren. Här nedan ser du några färgglada exempel:

Sommarlov!

Nu har semestern börjat. Det känns skönt. Jag tror att det också kommer att betyda en liten paus i mitt även hittills sporadiska bloggande. Njut av sommaren!

Blixtar och dunder

Efter bastun bänkar jag mig på farstubron. En tyst spänning råder, naturen väntar på sitt kvällsbad. Av mörka moln och det muller jag hör någonstans sydost om torpet att döma blir det ingen lång väntan.

Allt och alla väntar.

Det kommer ett sms från en kompis i stan som berättar att han ställt in kvällens krogrond på grund av skyfall.

Nästan samtidigt slår de första stora dropparna mot skifferstenarna på gården.

Och plötsligt brister alla fördämingar. Regnet öser ner och drar en ridå för kvällssolens sista strålar i väst.

Men skådespelet tar ingalunda slut. Tvärtom. Åskan är här. Och blixtarna. Helt hänförd av det magiska under framför mig drar jag mig till slut in i torpets trygga värme. Men ännu efter att jag lagt mig ser jag blixtarna bakom slutna ögonlock.

Det blev alltsomallt 45+ millimeter under natten.

Ishelgonens strypgrepp

Det förefaller som om ishelgonen (Mamertus, Pankratius, Servatius och Bonifatius) är sena i år. Enligt traditionen förknippas dessa kylans trädgårdsmästare med kallare väder i slutet av maj. Nu har vi haft flera frostnätter, som istället för små nypor tagit strypgrepp om trädgårdens nya liv. Synd är det om dahlior, t.o.m. lupinerna (som överlever det mesta) har tagit stryk. Att sen också de små fågelliven ska släckas av all kyla, regn och rusk känns helt orättvist.

Och vi som med blod, svett och tårar trälat hela vintern i saltgruvor och stenbrott har minsann förtjänat sol och värme.

Dripp dropp, dripp dropp

Det regnar och jag vet att jag inte borde, men kan ändå inte låta bli. Jag sitter och suckar över att jag inte täckte över veden, som ligger under bar himmel och försöker torka. Då jag kommer fram till torpet imorgon kommer veden att vara sur och regnet slut, åtminstone för den här gången.

Men alltid för regnet med sig något gott också. Vi planterade dahliaknölarna i söndags och nu får dom dra i sig friskt regnvatten som blandats med Kekkiläs hönsgödsel.

Mina kolleger sitter och suckar över att detta är finsk sommar. Ifjol lär det också ska ha regnat mest hela tiden, men det kommer jag inte alls ihåg. Och jag tror inte alls på min kollegas påstående om att jag har selektivt minne. Åtminstone precis varje gång vi hade gäster på torpet var det fint. Så jag räknar med ett likadant arrangemang i sommar.

Ibland är ibland en sanning med modifikation

Då vi förhandlade om köpet av torpet hösten 2006 så nämnde säljaren - i förbifarten, antagligen i en bisats - att tackan i gästrummet ibland inte drar riktigt så bra som den borde. Ibland är ibland en sanning med modifikation. Den tackan ryker nämligen alltid in. Det bara inte går att elda i tackan utan röklukt i salongerna. Men nu är det ändring i sikte.

Jag tog nämligen till släggan i fredags och nu är 95 procent av tackan ute på gården. Resten sitter fast så hårt att det behövs mer än en slägga för att få loss hålteglen som murats med cement. Muraren var och inspekterade sitt nästa projekt och sade att han aldrig använder håltegel eller det slags cement som använts här. Nåja, om en vecka är också de sista teglen på väg till en soptipp.

Och före midsommar borde vi ha en ny plåtugn med renoverade luckor från Byggnadsapoteket i gästrummet. Här nedan finns en bild på tackan som den såg ut, samt en andra på det som är kvar. Efter midsommar postar jag en bild på plåtugnen.

Var går gränsen mellan vår och sommar?

Sommaren är här. Svalorna sjöng sig själva mot skyn i morse. Och finsk folkvisdom vet att svalorna ej anländer före sommaren ("pääskysestä ei päivääkään"). Och ändå känns det som om det inte kan vara sommar då t.ex. studenterna ännu ej fått sina vita mössor. Och till semestern är det ännu en månad.

Det var tur att jag kom mig för att klippa gräset på torpet åtminstone en gång i våras, alltså på söndagen. Det hade nog gett ett väldigt slappt intryck om jag väntat med gräsklippningen till sommaren. Inte för det, gräsklipparen är nyservad så det var kul att klippa. Speciellt som man inte efter vintern behövde hålla på halva söndagen med att försöka dra igång rackeriet.

Nåja, det finns mera gräs att klippa då vi åker till torpet över helgen.

Med oss har vi backluckan full av plantor. Bl.a. zinnia och jag vet inte vad allt. Min sambo har förresten gjort upp en lista över alla växter som vi har i trädgården. Det blev flera hundra arter. Om någon ännu kunde översätta den för mig så visste jag vad som växer i rabatterna. De finskspråkiga namnen säger mig inte så mycket.